Ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet eller så kallade ekobrott är gärningar inom affärsrelaterad straffrätt. De vanligaste misstankarna rör bokföringsbrott och skattebrott men innefattar även t ex misstänkt korruption, trolöshet mot huvudman och borgenärsbrott. Således ett brett område med den likheten att det kan kopplas samman med näringsverksamhet.

Brottstyperna initieras ofta av revisorer, Skatteverket och andra granskande myndigheter men även av visselblåsare inom ramen för den nya lagstiftningen om krav på medelstora och stora företag att inneha visselblåsarfunktion.

En skillnad mot andra brottstyper är inte sällan att frågan om vem som är ansvarig inte är huvudfrågan utan om det som utförts är brottsligt. Detta kan ofta vara svårutredda frågeställningar och ställer stora krav på analys ur ett straffrättsligt perspektiv. Ibland ligger riskfylld eller felaktig affärsrättslig rådgivning till grund för misstankarna och den misstänkte är inte medveten om de fel som begåtts, än mindre att det skulle kunna vara olagligt. I många fall kan också fråga uppkomma om ansvar för ett bolags ledning och styrelse. 

Du bör därför alltid anlita en advokat så tidigt som möjligt i en rättslig process. Om du har svårt att överskåda situationen efter att t ex Skatteverket kontaktat dig så tveka inte att konsultera professionell hjälp. Det är bättre att fråga en gång för mycket för att vara säker än att fatta beslut som riskerar att baseras på bristfälligt underlag. Det är stor skillnad på affärsrätt och straffrätt. En skicklig rådgivare inom det ena behöver nödvändigtvis inte vara väl bevandrad i det andra. 

Du är välkommen att kontakta oss på Severin Advokater för frågor som rör ekonomisk brottslighet.

Vanligt förekommande misstankar och termer

Bokföringsbrott

Utgångspunkten för bedömningen är att den bokföringsskyldige inte sköter företagets bokföring eller att en ansvarig inte tillser att bokföringen sköts och att det leder till att verksamhetens förlopp och ekonomiska ställning i huvudsak inte går att följa.

Var uppmärksam på att vem som anses bokföringsskyldig inte endast kan drabba den som faktiskt bokför utan även en styrelse som eftersatt styrningen och strukturen i förhållande till bokföringsorganisationen. Ansvar kan alltså drabba en bredare grupp än vad man kanske kan föreställa sig.

Vad kan utgöra bokföringsbrott

  • Bokföring saknas helt eller delvis eller upprättas inte löpande.

  • Transaktioner blandas mellan företaget och företagaren.

  • Bokföring upprättas för sent.

  • Företagets bokförda kassa stämmer inte med faktisk kontantkassa.

  • Transaktioner i samband med avveckling eller försäljning av verksamheten har inte bokförts.

  • Årsredovisning är inte upprättad eller har upprättats för sent.

Ansvar

Vad gäller handelsbolag ligger ansvaret för bokföring hos delägarna personligen. Huvudregeln vad gäller företag som företräds av en styrelse, såsom aktiebolag och ekonomiska föreningar, är att det är styrelsen som ansvarar för bokföringen men det är inte alltid så enkelt. I det här sammanhanget ska det nämnas att den som sitter som suppleant i en styrelse som utgångspunkt inte är ansvarig för bokföringen.

Det är inte bara formella företrädare för företag som kan bli ansvariga för fel i bokföringen, utan det kan även finnas andra personer som ska anses som företrädare för företaget. Detta innebär att det blir avgörande om personen ifråga faktiskt utövar ett bestämmande inflytande över verksamheten. Det är alltså inte tillräckligt att vederbörande på grund av aktieägande eller annat förhållande har möjlighet att utöva inflytande i bolaget.

Om ett företag har anlitats för att ta hand om bokföringen

Oavsett vad det externa företaget har fått för uppdrag är det viktigt att komma ihåg att det yttersta ansvaret alltid ligger hos företrädarna för bolaget. Finns det fel eller brister i bokföringen är nämligen utgångspunkten att det rent straffrättsligt inte går att beskylla det företag som skulle sköta bokföringen.

Om felen i bokföringen skett på grund av vårdslöshet

Det räcker med vårdslöshet för att straffansvar ska uppstå, men samtidigt når inte all form av slarv upp till den nivå som krävs för straffansvar.

När domstolen ska göra sin bedömning gör den en helhetsbedömning där flera omständigheter beaktas. Exempelvis undersöks den tilltalades ekonomiska kunskaper, privata situation samt om extern firma anlitats för bokföringen. Det görs alltså en bedömning i varje enskilt fall. Obeservera att den omständigheten att kontakten med bokföraren brustit ofta ses som tolkningsdata för vårdslöshet.

Bokföringsbrottets gradindelning

Bokföringsbrott förekommer såsom ringa brott, brott av normalgraden och grovt brott.

Ringa bokföringsbrott kan anses föreligga i fall där företag med liten omsättning, bristen är mindre allvarlig, brottet begåtts vid enstaka tillfällen eller skett på grund av vårdslöshet/slarv. 

Straffet för ringa bokföringsbrott är böter till fängelse i högst sex månader. Ofta väcks härvid inte åtal utan den ansvarige kan få motta ett strafföreläggande, d.v.s. böter utan förhandling i domstol.

Grovt bokföringsbrott kan aktualiseras när det gäller höga belopp, om falska handlingar använts (exempelvis osanna fakturor), om felandet skett vid upprepade tillfällen eller varit ett led i annan brottslighet. Grovt brott blir oftast bara aktuellt vid uppsåtligt brott. Om brottet är grovt är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Bokföringsbrotten av normalgraden. För dessa är straffskalan fängelse i högst två år. Den som döms för ett bokföringsbrott som domstolen anser motsvara exempelvis tre månaders fängelse inte nödvändigtvis döms till att avtjäna just fängelsestraff, utan kan dömas till alternativa påföljder såsom villkorlig dom och samhällstjänst.

Företagsbot 

En företagsbot är ingen påföljd i egentlig mening utan en annan särskild rättsverkan av brott som kan användas vid brott i näringsverksamhet.

Företagsbot är något som åklagaren kan föra talan om i ett mål om exempelvis bokföringsbrott och/eller skattebrott. Det är näringsidkaren som ska betala företagsboten som kan sägas utgöra en sorts böter för företag. Företagsboten är lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor.

En förutsättning för företagsbot är att näringsidkaren inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten eller att brottet begåtts av en person som haft en ledande ställning eller haft ett särskilt tillsyns- eller kontrollansvar i förhållande till näringsidkaren.

Enskilda personer i företaget kan åtalas även om åklagaren yrkar på företagsbot. Det kan också bli tal om att endast yrka på företagsbot mot företaget utan att någon fysisk person åtalas.

Näringsförbud

Den som missköter sin näringsverksamhet på ett allvarligt sätt kan även åläggas näringsförbud. Ett näringsförbud gäller i minst tre och högst tio år.

Näringsförbud kan bli aktuellt om näringsidkaren misskött sig systematiskt, om konsekvenserna av de misskötta åtagandena lett till en större vinst, om misskötseln inneburit någon skada eller syftade till att orsaka skada, eller om näringsidkaren varit dömd för brott i näringsverksamhet tidigare

Det är åklagaren som för talan om näringsförbud och detta prövas då i samma rättegång som exempelvis bokföringsbrottet och/eller skattebrottet prövas i. Om det är fråga om grovt bokföringsbrott och/eller grovt skattebrott med ett straffminimum om sex månader är det nästintill obligatoriskt för åklagaren att även föra talan om näringsförbud.

Näringsförbud innebär exempelvis att du under förbudstiden inte får driva näringsverksamhet, vara firmatecknare i ett företag, agera som ombud för en juridisk person som driver näringsverksamhet, sitta i ledningen för en näringsverksamhet, vara anställd inom den verksamhet där näringsförbudet gäller eller vara anställd i näringsverksamhet som drivs av en närstående.

Penningtvättsbrott

Penningtvättsbrott begås av den som vidtar åtgärder med egendom i syfte att dölja att egendomen härrör från brott eller brottslig verksamhet eller i syfte att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Penningtvättsbrott förutsätter alltså att det först uppstår en ekonomisk fördel genom ett brott, ett s.k. förbrott. Det är de åtgärder som därefter vidtas med egendomen som kan utgöra penningtvätt.  

Förbrott 

I Sverige kan teoretiskt sett alla typer av brott utgöra förbrott till penningtvätt. Alla brott som kan ge upphov till utbyte omfattas, vilket utöver uppenbara frånhändande- och förvärvsbrott innefattar även undandragandebrott (skattebrott, tullbrott). Detta gäller även brott som begåtts utomlands och brott som begåtts av gärningspersonen själv, s.k. självtvätt. Du kan alltså dömas för att ha vidtagit penningtvättsåtgärder med egendom som du själv har förvärvat genom brott.

De vanligaste förbrotten till penningtvättsbrott utgör narkotikabrott och bedrägeri. Även dopningsbrott, stöld, rån, utpressning, smuggling, oredlighet mot borgenär och skattebrott förekommer.

Penningtvättsåtgärd

Begreppet penningtvättsåtgärd handlar om befattande med egendom som kommer från brott. En åtgärd kan vara att överlåta, omsätta, pantsätta, använda eller förvara egendomen. Också befattande med elektronisk egendom omfattas, som att tillåta att en summa sätts in på ens konto. Att upprätta handlingar som syftar till att ge skenförklaringar till brottsvinsternas ursprung är också penningtvättsåtgärder. Ett exempel på detta är falska skuldebrev.

Penningtvättssyfte

Att det måste finnas ett penningtvättssyfte innebär att de åtgärder som har vidtagits med brottsvinsten antingen måste
ha syftat till att dölja egendomens brottsliga ursprung, eller på något sätt främja för någon att tillgodogöra sig värdet av brottsvinsten.

Den som döms till ansvar för penningtvätt behöver inte själv ha haft för avsikt att tvätta egendomen, däremot måste någon i upplägget (exempelvis en uppdragsgivare) haft ett penningtvättssyfte med gärningen. Det kan förklaras som att den tilltalade, för att dömas till ansvar, måste ha haft uppsåt till att det fanns ett penningtvättssyfte med åtgärden.

Näringspenningtvätt

I fall när det inte går att styrka ett förbrott kan istället dömas till ansvar för näringspenningtvätt. Det gäller när någon i näringsverksamhet eller som ett led i en verksamhet som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte. Förbrott behöver inte vara styrkt. Man talar här om att gärningspersonen ska ha gjort sig skyldig till ett s.k. klandervärt risktagande.

Benämningen näringspenningtvätt är något missvisande eftersom bestämmelsen inte avser endast näringsverksamhet, utan all verksamhet som bedrivs vanemässigt eller i större omfattning. Tillämpningsområdet är alltså mycket brett. För ringa näringspenningtvättsbrott ställs inget krav alls på att åtgärden ska ha varit vidtagen inom ramen för verksamhet eller liknande. Det går därför att dömas för ringa näringspenningtvätt när det rört sig om någon enstaka åtgärd där verksamhetsrekvisitet inte anses uppfyllt.

Gradindelning 

Det finns tre grader av penningtvättsbrott och näringspenningtvätt; ringa, normalgraden och grovt. Straffskalorna för penningtvättsbrott och näringspenningtvätt är desamma.

Straffskalan för ringa penningtvättsbrott (penningtvättsförseelse) respektive ringa näringspenningtvättsbrott är böter eller fängelse i max sex månader. För brott av normalgraden är straffet fängelse i högst två år.

Grovt penningtvättsbrott och grov näringspenningtvätt kan ge fängelse mellan sex månader och sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen avsett betydande värden, om de brottsliga åtgärderna har ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av särskilt farlig art.

Vid bedömningen av om penningtvättsbrottet ska bedömas som grovt är det främst beloppet som styr. Riktmärket är drygt fem prisbasbelopp.  När det gäller brott där skattebrott utgör förbrott har lagstiftaren uttalat att penningtvättsbrottet ska kunna bedömas som grovt trots att skattebrottet (för vilket gränsen för grovt brott ligger på tio prisbasbelopp) inte bedöms som grovt.